Detta är anteckningar från ett protokollfört möte

Av Håkan Boström

Detta är anteckningar från ett protokollfört möte.
där klasskampen för första gången
visade sig i terminsavgifter
och där den från början knappa
procenten av arbetarbarn
årligen reducerades.

Dett är anteckningar
där klasstillhörigheten
redan tidigt uppenbarades.
Anteckningar
där barnet skulle svälja förtreten
och lära sig ett yrke.
"Ty det du en gång
lärt dig med dina händer,
kan ingen ta ifrån dig.
Det sitter bättre än boklig bildning."


Detta är anteckningar,
framsprungna utan tanke
på den tidlösa oändligheten
men bundna i sin tillhörighet
till alla som inte rår över sin tid.

Detta är anteckningar från ett protokollfört möte
bundet till en rörelse
som ständigt för kampen vidare.
Där vi reser oss,
säger vårt ord
och kan gå.
Bundna men icke livegna.


Detta är anteckningar från de tystas protokollförda möte.
Den som existerar, som enbart finns.
Så är dessa anteckningar mötesförda protokoll
för alla dem som
förlorar sin möjlighet
att leva
genom att satsa sin arbetsförmåga.
De som satsat sitt liv
och vunnit sin värkbrutna kropp
i förhopningen att överleva.

Detta är anteckningar,
mötesförda som
de förnekade generationernas skyldigheter,
för de kommande generationernas rättigheter.

Anteckningar,
vars giltighet alltid måste ifrågasättas.

Anteckningar,
skrivna för dem
som aldrig läser några dikter om näckrosbollar
och själens vandringar i tysta mörkret.
Anteckningar,
för dem där dikt
betyder en novell i Hemmets Veckotidning
och verkligheten
att köttfärsen stigit
35 öre kilot i Konsum.

Det är för de tysta dessa sånger skrivits.
De som existerar,
bundna men icke livegna.
För dem som kan säga sitt ord och gå,
utan tanke på den oändliga tidlösheten.


Ur Arbetets Ansikten - Arbetardikt i Sverige under ett sekel Lars Furuland (red.) En bok för alla, 1998