tisdag 25 december 2007

Ur Tyska Marginalia 1938

Av Bertholt Brecht

DE UTSVULTNAS BRÖD HAR TAGIT SLUT

Kött känner man inte längre till. Förgäves
har folket svettats.
Lagerkransarna är torra.
Rök stiger mot himlen
från ammunitionsfabrikerna.

ARBETARNA SKRIKER EFTER BRÖD

Köpmännen skriker efter marknader.
Händerna som vilar i skötet rör sig.
De gör granater.


DE MÄKTIGA SÄGER:

Fred och krig
Vävs inte av samma tyg.
Men deras fred och krig
är som vind och storm.

Kriget växer fram ur deras fred
som sonen ur modern
och bär
deras rysliga drag.

Deras krig dödar
vad deras fred
lämnat kvar.


PÅ VÄGGEN STOD DET MED KRITA:

De vill ha krig.
Den som skriver det
har redan stupat.


KONSTRUKTÖRERNA SITTER BÖJDA

över sina ritningar.
En felaktig siffra, och fiendens städer
förblir oförstörda.


GENERAL, DIN TANK ÄR EN STARK VAGN
Den bryter ned skogar och smular sönder människor.
Men den har ett fel:
Den behöver en chaufför.

General, ditt bombplan är starkt.
Det flyger snabbare är stormen och bär mer än elefanten.

Men det har ett fel:
Det behöver en montör.

General, människan är mycket användbar.
Hon kan flyga, och hon kan döda.
Men hon har ett fel:
Hon kan tänka.

ur Sånger mellan krigen FIB:s lyrikklubb. Stockholm: 1955

Inga kommentarer: