Oktoberdikter

Av Lars Forsell

Den första maj är i många länder dagen för mycken revolutionär retorik. Verkligheten i andra länder har ingen retorik. Där växer revolten ur en verklighet som är stum och talande. Dess namn är inte pråligt. Det är nöd.

Jag hör röster som säger: den kommer aldrig!
och andra öron hör den ständigt banka på dörren
Revolten kommer. Av nödvändighet. Den ger inga odds

Jag ser somliga plantera tulipanarosor under solen
Under månen smyger andra fram och skär ner dem
Framtiden odlas inte i rabatter!

Det finns inga skäl för optimism
Det finns inga skäl för pessimism
Det finns skäl för revolution

Vi har inget behov av muntra profetior
Vi har inget behov av undergångsvisioner
Vi har behov av bröd

Revolutionen är nödvändig
Bröd är en nödvändighet
De varken gråter eller skrattar

De som drömmer om blodiga gryningar
och de som sveper sig i skymningsdrömmar
må ta kål på varandra gärna för mig

Må somliga slitas mellan hopp och förtvivlan
Må andras hopp och förtvivlan slita sönder varandra
Ingetdera är bröd. Allt det där är privat.

Möt oss hånfullt, verklighet,
eller le mot oss inställsamt
Vi kommer ändå

Du har ingen talan
Du är vår
Du har inget ansikte, här har du vårt!

Förändras du
förändras vi
Vi har dig i vårt våld.


Ur Oktoberdikter 1971. Bonniers: Stockholm